Äntligen en ny ungdomsbok från världens bästa Per Nilsson. Per Nilsson som är den författaren vars böcker betytt mest för mig både som läsare och som människa. En författare som alltid imponerar på mig med sitt språk och sina tankeexprimet han utsätter sina läsare för.
Bokens jag är en trettonåring, en trettonåring vars pappa tagit livet av sig och vars mamma blivit kär och glad igen. Hon har träffat en man en man som flyttar in i deras hus. Varannan vecka bor också mannens femtonåring hos de. En femtonårig som behöver byta skola för att pappa flytta.
Det första femtonåringen säger till trettonåringen är att hen hatar hen och hennes mamma. Ni förstår va. Vi vet inga namn och inga kön på de nya styvsyskonen. Det är trettonåringen som är bokens berättarjag, ett berättar jag som hela tiden pratar i duform till femtonåringen. Jaget jämför sig och duet med hund och katt. Jaget är en krogen hund som gör som man säger till hen. Medan duet är är en katt en katt som gör som hen vill.
Precis som hund och katt kommer de inte alls överens med varandra men så händer något som gör att de vänner, de blir syskon som kan prata med vandra om sådant de inte kan prata med någon annan om. Plötsligt och i hemlighet sover i samma säng varje natt varannan vecka. Först helt oskyldigt ...
Gillar att man inte vet könen på styvsyskonen, att synen av de ändras hela tiden under min läsning. Också som den Per Nilssonnörd jag är. Det där med att han tidigare låtit karaktärer gå genom sina böcker ... Inte kan det väl vara så att Anarkai-Andreas har blivit vuxen och präst? Nä det är nog bara de att de har samma namn. Eller? Någon annan som har en teori?
/Paula
Som hund som katt
Författare: Per Nilsson
Förlag: Rabén & Sjögren (2016)
ISBN: 9789129699005
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar