Noel och den magiska önskelistan av Janina Kastevik

En dag på bussen hamnar Noel jämte en uteliggare med guldtand. När uteliggaren gått av bussen ligger där en lapp kvar. En papperslapp som Noel utan att tänka lägger i sin egen jackficka. När han några dagar senare hittar lappen, står det Noels önskelista på den.

Är det inte skumt? Och kanske lite läskigt? Men Noel han förstår att detta är en magisk önskelista. Vad ska man då önska sig? Pengar? Nej det finns egentligen bara en sak Noel vill ha - en vän. Det är också vad han skriver på lappen. Och vips så plingar det på hans dörr, där står en tjej i hans egen ålder och säger sig vara utelåst ber att få låna telefonen. Hon presenterar sig som Silke och sedan är hon borta igen.

Hände det på riktigt? Hur ska han hitta Silke igen? Noel han är mest ensam, i den nya skolan passar han inte in. Fröken tycker inte om honom, säger att han inte anstränger sig tillräckligt för att få kompisar och när han läser sin dikt högt tror hon att han skrivit av någon annans. Mamma är långt borta och jobbar för läkare utan gränser. Pappa jobbar massa han också. Ibland hör Noel pappa gråta, de saknar båda två mamma massor men de pratar inte om det. Går det att skriva till saker på den magiska önskelistan?

Noel och den magiska önskelistan är en fin berättelse, om en sällsynt 11-åring, om vänskap och familj. Hoppas att Janina Kastevik kommer skriva många fler böcker för denna åldern. Böcker om filosofiska 11-åringar och deras värld.

/Paula som fick boken i brevlådan från författare och detta tillsammans med en fin tygkasse

---

Noel och den magiska önskelistan
Författare: Janina Kastevik 
Förlag: Hippo Bokförlag (2016)
ISBN: 9789187033490
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Litteratlund 2015

I torsdags var jag på Litteralund! En dag full av klokheten och inspiration. Ny prickig anteckningsbok invigdes, trappan var det finaste - böckerna de som föreläsningarna handlade om och av författarna som var på plats. Böckerna i taken så genialiskt smart. Tänker att kanske borde man göra något liknande på biblioteket som en lovaktivitet - ett gemensamt konstverk till bibblan. I år var det r på kassen söta fågel r. Mina fötter när jag kom hem aj vad ont de gjorde, de är inte vana att vara instängda i skor i i så där femton sexton timmar. 

Några av de där smarta sakerna som sas på scen under dagen lät så här. Mark Levengood invigningstalade och sa att oavsett hur en bok är så får vuxna inte avgöra om den är dålig - det kan vara boken som kittlar ett barn till läsandes lust och magi. Precis! Så brukar jag också säga, nu kan jag säga att som Mark Levengood säger! Ilon Wikland är sötaste, tuffaste och skönaste åttiofemåringen! Hon berättade att efter nästa bok ska hon ta timeout och bara måla för sig själv ett tag. 

En föreläsning hade bästa titeln Vem är jag? Där var Lous skapare Julien Neel på plats tillsammans med Pssst! författare och illustratör Annette Herxog och Katrine Clante (boken jag till min lycka läste dagen innan Lund). Samtal om hur man gör för att överleva att gå från barn till tonåring till vuxen. Att det inte på något sätt är lätt. Hur det händer att man plötsligt bara sluta leka, men att man som vuxen kan rita och läsa och på något sätt genom det leka. 

På läsfrämjandefronten intet nytt gavs smakprov på just nyheter. Bokstart, läshundar, Från Alfons till Dostojevskji 2, Paus du och en bok. Igen den där påminnelsen från Johan Unenge om det nu är så viktigt att barn läser böcker varför får de inte mer yta på våra bibliotek. Hur gör vi något åt det? Hur vi måste låta barn och unga exponeras för möjligheten till läsning och böcker. Bibliotekarie från Tunabibblan var på plats och pratade om spännande sätt att använda skrivning i skolan för elevers måluppfyllelse högstadielever skrev för yngre barn. Att ha en läsare. Sedan var det en Lund gymnasieskola där lärare haft elever till att jobba med klassiker och sedan skriva egna lättare versioner av klassikerna. Hur bra som helst. Roligt med charmiga gymnasieelever på scen. 

Dagen avslutades med Skellefteå bibliotekarie som berättade om det fantastiska arbetssättet Sagostafetten som de de senaste åtta åren jobbat med tillsammans med alla femåringar i kommunen. Jag vill också. Förskolor, bibliotek och barnen tillsammans med boken i centrum. Så bra grej!!

Nu ska inspirationen smältas och bli till något bra!

/Paula

Boknörden och tygkassekärleken

Jag har en ny underbart fin tygkassekompis! Visst är det så att man aldrig någonsin kan få för många!

Tack snälla Sara för kassen!

/Paula

Bokig tygkassekärlek

En annan av mina samlingar består av tygkassar. Hur många som helst, hälften egen sydda. Men sen började det ju komma så många snygga att jag slutade sy men fortsatte och samla. Här är några av mina bokiga favoriter. Tänker att det blir nog några till på bokmässan. Antagligen några av de här underbara från xpublishing.

/Paula tygkassenörden