Nollja är uppvuxen precis vid havet. Men otur för henne då hon är dunder allergisk mot vatten. Havsvatten ger henne otäcka blåsor. Men ju närmare hennes tolvårsdag tiden närmare sig desto starkare blir hennes längtan till havet. Det är som om havet pratar med henne. Mer och mer tänker hon att det spelar ingen roll att hon inte tål havet snart hoppar hon i, i alla fall.
Hennes föräldrar börjar i hemlighet prata om att de måste flytta långt bort från havet. Föräldrarna som bär på en stor sorg, de har haft en dotter innan, Maya. Maya som blev förälskad i grannkillen och följde med honom. Valde att leva som honom i havet hos havsfolket.
Ungefär samtidigt som Maya gav sig av så föddes Nollja i havet. Men hon kunde inte andas under vatten så hon fick flytta hem till Mayas föräldrar.
Natten då Nollja ska fylla 12 förändras hennes ben … Och Maya som inte varit på besök på över nio år kallas med hjälp av små fiskar. I havsriket är inget som de tror på land oljan håller på att förstöra allt. Men Maya förstår ropet på hjälp och smiter iväg. Men kan hon hjälpa?
Jag gillar verkligen den här boken så mycket mer än jag trodde jag skulle göra. Har läst Vattenspår första delen i Maya och havsfolket. Gillar att får fortsättningen. Gillar ju bekant böcker som är löst sammanhängande med varandra.
Men jag har en sak som jag inte förstår, om Nollja får vi veta att hon tål att dricka vatten - att ha vatten i sig. Men det framgår inte om hon tål att tvätta sig eller inte? Kanske mer detaljer om det i böckerna framöver. Om de inte bara utspelar sig i havet vill säga.
Andnöd
Författare: Anette Skåhlberg
ISBN: 9789186861414
Förlag:
Sagolikt (2013)
Köp: t.ex. hos
Bokus eller
Adlibris
