Stjärnenatt är väldigt vacker bilderbok för lite äldre barn (9-12år Hcg-åldern). En ensam flicka med långt svart hår drömmer sig bort i sin egen värld. Som barn hos farmor och farfar i bergen. Som skolflicka i staden hos mamma, pappa och tystnaden. Föräldrar som jobbar massor, få vänner och barn som tycker hon är konstig. Ibland är de andra barnen elaka. Men den egna världen den är fin och full av fantasi.
På kvällarna tjuvkikar hon ibland på andra. En kväll ser hon att det flyttat in en ny familj hos tanten mittemot. En pojke i hennes ålder. En ny klasskamrat som inte vill prata.
"Han var mycket tystlåten av sig och hälsade aldrig på andra.
Mina klasskamrater tyckte att han var underlig, men mig gjorde det inget.
Ibland vill inte jag heller prata med andra."
"Jag hade märkt att han ofta brukade krypa ihop i ett hör i bokhandeln och läsa.
Då glömde han helt bort världen runt omkring."
Men flickan håller sig nära honom och en dag när de andra pojkarna är riktigt elaka då förvandlas hon till en drake som säger ifrån. Flickan och pojken blir vänner. Vänner som kan vara tysta bredvid varandra för att det mest är fint med sällskap.
Jimmy Liaos bilder är fantastiskt vackra och hans ord poetiska. Känner väldigt mycket igen mig i de båda citaten jag valt från boken. Skönt med folk som ibland inte heller vill prata. En fin berättelse om ensamhet, vänskap och sorg. Gillar sidorna där bilderna får tala helt utan text lite extra mycket.
Å han den där van Gogh (se
här) dök upp igen. Boken är till och med döpt efter en av hans tavlor. En tavla som finns med i boken.
/Paula som gärna läser mer Jimmy Liao och drömmer sig bort i hans bilder fler gånger
