Berts fejsbok av Sören Olsson och Anders Jacobsson

Julen när jag var tio eller elva fick jag en helt ny bok. En blå bok med en vit dödskalle på. Ni ser den framför er va?! Berts dagbok var det och den var bara något år gammal. Jag var i stort sett jämnårig med Bert, tror till och med att han var något år äldre. Juldagen slukade jag boken! Detta blev en tradition några jular. Ny Bertbok av tomten läsa juldagen. Efter några år blev det andra böcker men traditionen finns till viss del kvar.

Jag tyckte verkligen jätte mycket om Bertböckerna när jag var liten. Gillade tv-serien var lite kär i Åke som spelades av Oliver Loftéen. Sen växte jag ifrån Bert och blev på något konstigt sätt äldre än honom.

När jag började jobba som skolbibliotekarie förundrades jag över hur det fortfarande kunde komma ut Bertböcker på löpande band. Har mött flera barn genom åren som älskat och plöjt alla Bertböcker. Men har inte läst någon sedan Berts bokslut som jag skrattade högt i flera gånger.

Men nu i höst kom Berts fejsbok ut när jag läste om den i Höstens böcker så kände jag att nu är det dags en Bertbok ska läsas igen. Hur känns det så här efteråt? Är nog lite besviken. Var det inte mer? Eller kanske hur kan de fortfarande vara likadan efter mer än 15 år? Samma berättelse ny teknik. Visst det är roligt när Berts mormor, mamma och pappa skaffa facebook. När mormor hotar med arvet om han inte likar hennes status. När mamma skriver puss på Berts facebooksida och han dör av pinsamhet. Roligt ja men inte lika roligt som när jag var liten och Bertböckerna var ett bra sätt att försöka förstå hur killar tänker ...

/Paula