Amatka av Karin Tidbeck

2013-års sista bok blev bokcirkelboken Amatka av Karin Tidbeck. En okänd framtid där allt är annorlunda. Det finns 28 godkända flicknamn och 28 godkända pojknamn (ett namn för varje bokstav).  Barn växer upp i barnhem och bär alltid med sig numret på sitt barnhem samt vilken av de fyra kolonierna man kommer från. Det fanns en femte koloni men den talar man inte om. Det är mycket man inte talar om. 

Vanja får i uppdrag att bege sig från koloni 1 Essre till koloni 4 Amatka för att ta reda på behovet av nya hygienprodukter. Hon blir ifrågasatt vad spelar det för roll när allt ändå är gjort av samma massa. Den formlösa massan som människor tvingar i en form genom att namnge och märka upp med svart märkpenna.

I koloni 4 är saker annorlunda, det är mörkare, dricks mer kaffe och sprit, folket är lite mer melankoliska. Vanja får bo hemma hos Nina, Ivan och deras lägenhetskamrat Ulla. Lyxigt med ett eget rum tycker hon. En lyx som inte finns i Essre. Men i Amatka försvann 100 människor i en mystisk olycka för femton år sedan. En olycka som man inte pratar om, inte få prata om. Men som väcker Vanjas nyfikenhet. 

En nyfikenhet hon pratar med bibliotekarien Evgen om. Evgen som har massa hemliga papper, brev och dagböcker från förr som han gömt. Information som väcker nyfikenhet. Men när styrelsen bestämt att han ska gallra halva biblioteket för att pappret behövs till att märka saker. I förtvivlan tänder han eld på biblioteket. 

Spännande med tankarna om materia som formas till önskade föremål. Allt som blir till ett kladd om man glömmer att märka och berätta för föremålet vad det är dagligen. Tycker mycket om Karin Tidbecks språk. Är väldigt imponerad över hur de alltid diskar direkt när de har ätit färdigt. Långt ifrån hur min diskrutin ser ut. 

Ser mest fram emot att diskutera dörren, kärleken och Amatkas slut. 

/Paula