"Betongprinsessan
Det är svårt att vara underbar, sådär som hon som bäddar sängar åt dvärgar eller hon som sjunger och talar fint med fåglar och mössen, för var hittar man dem? Alltså fåglarna och mössen.
Om hon åtminstone orkade vara ett charmtroll, som lillasyster Emma. Men det är alldeles för lätt att glömma bort att vara underbar när man har så mycket annat att tänka på."
Maria är sex år, nyfiken och envis (som mamma beskriver henne). På dagis är alla små och hon har ingen egen kompis. Mamma och pappa bestämmer sig för att skilja sig. Allt är dåligt och hunden hon så gärna vill ha känner hon den kommer aldrig bli hennes. Men kanske en vän? För en dag finns Ofelia på gården och på dagis...
Mest gillar jag denna bok. Älskar Lotta Geffenblads bilder. Men... jag tycker det är synd att boken på sidan 162 plötsligt ska tidsbestämmas med stadsminister Palme. Visserligen genom en väldigt fin handling... men det är en så tidslöst bra berättelse att den inte behöver några tidsmarkörer. Å vem kan köpa ett litet radhus för trettontusen? Också dum tidsmarkör.
Men sidan 189 det är min favorit! Vill inte avslöja men det är vänskap det!!
/Paula
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar