Pusselbitar av Matilda Gunnarsson Rathsman

Pusselbitar är boken jag inte visste att jag längtade efter. Att få återvända till Matilda Gunnarsson Rathsmans värld där alla vet sitt dödstadum från det att man bara är några år. 

Om du inte läst första boken Tidsfördriv och är nyfiken på den. Sluta då läs här. 

För att prata om Pusselbitar utan att spoila första boken det går liksom inte. 

My är tillbaka. Eller snarare My är kvar. Hon dog inte. Hon har en gravsten, Märta har också en gravsten. De ligger bredvid varandra. Skillnaden är att i Märtas grav ligger Märta begravd. 

My sörjer och gömmer sig. Hon finns ju inte. Ingen får se henne. Hon bor med Lottie, Teodor och Liv. De som också inte finns. Lottie var vän med Livs älskade morfar. Och genom Lotties berättelse om sin barndom och deras vänskap så får My några pusselbitar både till morfar och till dödsdatumen.

Märta visar sig ha haft hemligheter och egen lista även hon. Något som är svårt att hantera. Hur lever man utan att existera? Berättarglädjen lyser igenom hela boken och det är en väldigt härlig läsupplevelse!! 

När jag läst Tidsfördriv så tänkte jag att fler böcker behövs inte. Men nu efter att ha läst Pusselbitar vill ja ha fler om My, Teodor, Lottie, Liv och Edgar. Boken slutar på ett sätt med en cliffhanger ... jag skulle gärna läsa vidare på den.

/Paula

---

Pusselbitar
Författare: Matilda Gunnarsson Rathsman
Förlag: Vox by Opal (2023)