För
en månad sedan bytte jag ut min gamla Ipad 2 till en Ipad mini. För att inviga
min nya fina lilla söta padda köpte jag min första e-bok (har bara lånat
innan). Valde en ny omskriven bok som jag var väldigt nyfiken på. Nämligen
Patrik Lundbergs Gul utanpå.
En
självbiografi om adopterade Patrik som växer upp i Sölvesborg och har väldigt
bra musiksmak. En blöt natt kläcks idén om en utbytestermin i Korea, landet som
han adopterades från. Det är en väldigt ärlig bok om att växa upp. Om
kulturkrockar både som adopterad i Sverige och som adopterad i Korea. Att inte
riktigt passa in någonstans. Det är också en berättelse om att växa upp, att
hitta sig själva och de olika rollerna man spelar för att hitta sitt jag. Om
att inte må så bra och hitta tröst i musiken. Att jag lyssnat en massa på samma
musik och fastnat för samma textrader gör ja boken ännu lite bättre.
Jag
tycket väldigt mycket om boken. Gillade att läsa på den lilla paddan. Första
gången jag läste en bok ibooks. Gillade att det var så lätt att göra överstrykningar
i texten. Något som jag även gör i pappersböcker och en massa hundöron om det
är sidor jag tycker om. På sidan 74 fanns det citatet jag fastnade mest för
(och instagramade). Ett citat som jag inte vet om jag ska bli smickrad av eller
känna mig väldigt ooriginell av. Oavsett så känner jag mig väldigt träffad. Citatet
lyder så här:
”Jag
kärar bara ner mig i små, indiesvåra Belle & Sebastian-bibliotekarier med
randiga tröjor och FJällrävenryggsäckar.”
En
bok att tänka kring men också att känna igen sig i. En bok som borde in i en
massa gymnasieklassrum. Kul är att läsare i alla åldrar kommer in på
biblioteket och fråga om boken. Reservationskön hos oss är lååång. Å längre kommer
den att bli när jag pratar varmt om den.
/Paula
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar