Dagboksanteckningar från ett källarhål av David Wiberg

Jag tycker om Linneas Dagboksanteckningar från ett källarhål det gör jag men jag hade tyckt ännu bättre om den när jag var 17 då hade jag kanske till och med älskat den. Jag gillar Linneas beskrivning av sin familj, kanske gillar jag mest Linneas pappa som bara har en arm. Vännernas spel, hur elak bästa vännen kan vara men hur det leder fram till att man får en annan vän. Kärleken som hålls hemlig för alla som hon knappt ens vågar erkänna för sig själv. Allt upphängt på nedräkningen till Peace and love festivalen. Lite Broder Daniel. Lite seriesidor. Lite skola, endel hemma, massor av tankar. Å så den nya svenskläraren Fredrik som jag inte vet vad jag ska tycka om. Men tror att jag inte gillar honom alls. Däremot tycker jag mycket om Linnea själv. Gillar att man också får höra om henne ur kompisar och vuxnas perspektiv att man genom det förstår att hon inte bara är deppig tonårig utan mycket sig själv och ger till andra. Alla tonåringar där ute LÄS!

/Paula