För en vecka sedan fick Barbro Lindgren som första svensk ALMA-priset. Jag tycker väldigt mycket om hennes Vems lilla mössa flyger. Tavlan med motiv ur den boken har min vän Lisa ritat. Den hänger i min trappa.
Tänkte att om Barbro Lindgren fått ALMA-priset ja då är det verkligen dags för mig att läsa hennes Jättehemligt. Oj vad glad jag är att jag gjorde det! Varför, varför, varför har jag inte läst den tidigare. Så fantastisk, tidslös och underbar <3
Vardagsliv, med familj, skola och vänner. Gillar bäst när bokens Barbror mest bara kan ligga i sängen och gråta med neddragen rullgardin. Det låter ju hemskt att det är det jag gillar bäst men känner så igen känslan. Meningslösheten. Vad jag hade behövt läsa om den känslan som lite. Men så glad att jag fått göra det nu.
"Dagarna kryper långsamt fram. Jag är fortfarande hemma. Vi ska gå till en doktor, mamma och jag. Fast hur ska en doktor kunna göra så jag kan skratta igen?"
"Nu tror alla att jag är precis som vanligt igen. Åtminstone tror dom det i skolan. Men det är jag inte. Fast jag kan vara glad rätt så länge ibland. Men så plötsligt är det som om allting blir nattsvart igen."
Fin och fantastisk klok bok! Ge ut den med ett omslag som lockar dagens barn så ska jag bokprata sönder Jättehemligt!
/Paula
tisdag 1 april 2014
måndag 31 mars 2014
d som i mr Darcy
I går la jag upp en fråga på Facebook vad ni trodde dagens D i bokalfabetet skulle vara. Så många bra gissningar. Men ingen gissade rätt på D som i döden. Lina gissade på mr Darcy och bad om ett bonus D. Så Lina detta inlägg är för dig d som i mr Darcy.
Vad är det med han den där mr Darcy egentligen? Jag vet inte. Men något är det. Också att få vara en del av den romantiska 1700-tals världen som Jane Austen målar upp i sina böcker. Inte minst klänningarna. Sättet de pratar, dansar, för sig …
Inser nu att jag till helgen nog måste se om min favorit Stolthet och fördoms variant Lost in Austen. Om ni inte sett denna fantastiska miniserie så gör det bums! Lina och jag vi tänker föresten fira Arga bibliotekariens mr Darcy dag 4 september. Som någon typ av evenemang på Växjö stadsbibliotek. Vill du komma och göra oss sällskap? Eller har du några idéer på vad vi kan hitta på för att fira?
/Paula
Etiketter:
bokalfabet,
bokKÄRLEK,
Jane Austen,
tvserie
D som i döden

Döden i böckernas värld … Låter väldigt hemskt att skriva det men jag gillar när författare våga ta död på sina karaktärer. Att döden finns där och man inte vet när eller hur den ska komma. Precis som i livet. Däremot är jag inte jätte mycket för blodiga deckare fulla av mord och död.
Detta inlägg får bli fullt av boktips i vilka döden spelar stor roll.
Bästa böckerna där döden ständigt är närvarande är utan någon som helst tvekan Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandbergs Engelsfors-trilogi. Sagoberättaren av Antonia Michaelis är en annan favorit där döden ständigt är närvarande fast på ett läskigt och obehagligt sätt då det dyker upp flera lik (utan att boken för den skull är en deckare). Harry Potter måste nog också nämnas i D som i döden utan döden ingen föräldralös liten Harry.
I år har jag läst två väldigt bra böcker där självmordet hängt i luften genom hela böckerna. Christin Ljungqvists Kaninhjärta och Ljus Ljus Ljus av Vilja-Tuulia Huotarinen.
Tre andra favoriter där döden är avgörande för hela bokens berättelse är Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt, Johanna Tydells I taket lyser stjärnorna (som jag läste innan jag började bokblogga) och den självskrivna boken under rubriken D som i döden Förr eller senare exploderar jag av John Green. En bok som vuxit sedan jag läste den. Spännande att jag inte verkade så stormförtjust som jag minns. Ser med spänning fram emot filmen.
Det är sällan jag gråter när jag läser böcker men minns hur tårarna rullade ner för kinderna när jag läste Peter Pohl och Kinna Gieths bok Jag saknar dig jag saknar dig. Så sorglig och så fin. Precis som Astrid Lindgrens Allra käraste syster!
I andra böcker kommer döden helt oväntat gick inte alls att tänka att det skulle bli så, som i bästa Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Och Anna Gavldas Lyckan är en sällsam fågel en bok som ger mycket motstånd till en början men sen. Oj så bra!
Oj vad många bra böcker det finns som passar in under rubriken D som i döden. Vilka är dina bästa böcker under rubriken?
Detta är en bokstav i Paula och Sandras bokalfabet. Läs även Sandras D som i döden.
/Paula
söndag 30 mars 2014
Biblioteken och de sociala medierna
I torsdags var jag på en galet bra föreläsningsdag med på jobbet Biblioteken och de sociala medierna. Anordnat av Länsbibliotek som skrivit om dagen här.
En dag om hur biblioteken använder och inte använder sig av de sociala medierna. Gillade Anders Gerstrands liknelser av sociala medier vid ett fikarum. Brit Stakston som kallade stolt en biblioteksnörd öppnade verkligen ögonen på mig. Samtidigt som mycket av det hon sa är sådant jag tänkt på. Som att vi på biblioteket måste bli mer personliga. Att vi måste styra upp arbetet med de sociala medierna genom en policy.
Cissy Averin berättade om Stockholms biblioteks arbete med de sociala medierna. Hur det gick till den när den galet försenande boken gick från deras sociala medier till tidningarna. Men också tankar som när och hur de sociala medierna ska skötas på biblioteken rent praktiskt. Hur använda de sociala medierna som läsinspiration!
Sen dagens höjd punkt att efter flera år som bekanta via sociala medier få träffa Elin Nord. Hon pratade om den sociala bibliotekarien spexig och seriös på internet. Mycket inspirerande! Tänk vad roligt det hade varit att göra "du är vad du läser."
Det jag har funderat mest på efteråt det är var och hur gränserna går och ska gå mellan Prickiga Paula och Paula barnbibliotekarie? Har en del att klura på där. Någon som har några smarta tankar om sådana gränsdragningar berätta de gärna för mig!
/Prickiga Paula barnbibliotekarie
En dag om hur biblioteken använder och inte använder sig av de sociala medierna. Gillade Anders Gerstrands liknelser av sociala medier vid ett fikarum. Brit Stakston som kallade stolt en biblioteksnörd öppnade verkligen ögonen på mig. Samtidigt som mycket av det hon sa är sådant jag tänkt på. Som att vi på biblioteket måste bli mer personliga. Att vi måste styra upp arbetet med de sociala medierna genom en policy.
Cissy Averin berättade om Stockholms biblioteks arbete med de sociala medierna. Hur det gick till den när den galet försenande boken gick från deras sociala medier till tidningarna. Men också tankar som när och hur de sociala medierna ska skötas på biblioteken rent praktiskt. Hur använda de sociala medierna som läsinspiration!
Sen dagens höjd punkt att efter flera år som bekanta via sociala medier få träffa Elin Nord. Hon pratade om den sociala bibliotekarien spexig och seriös på internet. Mycket inspirerande! Tänk vad roligt det hade varit att göra "du är vad du läser."
Det jag har funderat mest på efteråt det är var och hur gränserna går och ska gå mellan Prickiga Paula och Paula barnbibliotekarie? Har en del att klura på där. Någon som har några smarta tankar om sådana gränsdragningar berätta de gärna för mig!
/Prickiga Paula barnbibliotekarie
Etiketter:
bibliotek,
bibliotekarie,
bloggen,
fortbildning
Vad är ett barn? av Beatrice Alemagna
Vad är ett barn? är en bok som gör mig varm om hjärtat. Illustrationerna är så härliga, formatet på boken lite extra stor och underbar, storleken på texten perfekt till sagostunder på biblioteket.
Gillar att boken är "Till den vuxna som inte har glömt sin gula hund" jag tolkar detta som den är till den vuxna som fortfarande har barnet kvar i sig eller inte har glömt hur det var att vara barn.
En bok om att få vara barn och om att barn är olika. Att ingen är samma och tur är ju det. Också om att barn och vuxna inte är samma. Språket är poetiskt och vackert.
Mitt favorituppslag låter så här: "Barn har saker som är små, precis som de själva: en liten säng, små bilderböcker, ett litet paraply och en liten stol. Men de lever i en jättestor värld: så stor att städerna inte finns, bussarna åker upp i rymden och trapporna aldrig tar slut.
Gillar de stora härliga illustrationerna som tillåts ta plats på hela sidan.
/Paula som med spänning väntar på vad Mirando bok ska hitta på mer för spännande i sin utgivning
Gillar att boken är "Till den vuxna som inte har glömt sin gula hund" jag tolkar detta som den är till den vuxna som fortfarande har barnet kvar i sig eller inte har glömt hur det var att vara barn.
En bok om att få vara barn och om att barn är olika. Att ingen är samma och tur är ju det. Också om att barn och vuxna inte är samma. Språket är poetiskt och vackert.
Mitt favorituppslag låter så här: "Barn har saker som är små, precis som de själva: en liten säng, små bilderböcker, ett litet paraply och en liten stol. Men de lever i en jättestor värld: så stor att städerna inte finns, bussarna åker upp i rymden och trapporna aldrig tar slut.
Gillar de stora härliga illustrationerna som tillåts ta plats på hela sidan.
/Paula som med spänning väntar på vad Mirando bok ska hitta på mer för spännande i sin utgivning
lördag 29 mars 2014
Zombiedjur Hungriga hamsterns återkomst av Sam Hay
Zombie lördag, del 2. Denna gång inga mänskliga zombies inte heller zombies som äter människor utan en liten söt zombie Hamster.
När Joes gammel-morbror kommer på besök efter sitt senaste äventyr har han med sig en amulett till Joe. Men det är ingen souveniramulett utan en riktig amulett från Egypten. Amuletten föreställer Anubis som gammelmorbror berättar var de dödas gud i det gamla Egypten.
Joe får veta att amuletten har en önskan som kan gå i uppfyllelse på riktigt. Men det är inte förrän senare han får reda på att den önskan aldrig går att ta tillbaka.
Det Joe mest av allt vill ha är ett eget husdjur, helt en hund. Men mamma hon är jätte allergisk. Men Joe han kramar sin amulett hårt och önskar sig ett eget husdjur. Efter en liten stund hör han något under sängen … där en dammig hamster med konstiga ögon. En odöd hamster som kan prata!
En hamster som behöver hjälp av Joe för att kunna gå vidare till världen efter. Kan Joe hjälpa? Vill han ens hjälpa? Och mammas allergi? En söt och rolig bok men inte det minsta läskig.
/Paula
När Joes gammel-morbror kommer på besök efter sitt senaste äventyr har han med sig en amulett till Joe. Men det är ingen souveniramulett utan en riktig amulett från Egypten. Amuletten föreställer Anubis som gammelmorbror berättar var de dödas gud i det gamla Egypten.
Joe får veta att amuletten har en önskan som kan gå i uppfyllelse på riktigt. Men det är inte förrän senare han får reda på att den önskan aldrig går att ta tillbaka.
Det Joe mest av allt vill ha är ett eget husdjur, helt en hund. Men mamma hon är jätte allergisk. Men Joe han kramar sin amulett hårt och önskar sig ett eget husdjur. Efter en liten stund hör han något under sängen … där en dammig hamster med konstiga ögon. En odöd hamster som kan prata!
En hamster som behöver hjälp av Joe för att kunna gå vidare till världen efter. Kan Joe hjälpa? Vill han ens hjälpa? Och mammas allergi? En söt och rolig bok men inte det minsta läskig.
/Paula
Varelserna Emmas bok av Magnus Nordin
Emmas bok fortsätter precis där Elias bok slutar. Vi är tillbaka på Gotland. Gotland där zombieepidemin härjar. Vad som hände med Elias vet vi inte. Han och Emma kommer ifrån varandra och perspektivet är nu Emmas.
Emma som på något mirakulöst sätt klarade sig undan. Detta tillsammans med Sebbe. Sebbe som i ett ögonblick blev av med hela sin familj. Emma växer nu är det hon som måste tänka på överlevnad. Elias är inte där.
Denna del två är mycket otäckare både i text och bild. Undra om det är det som gjort att den klassas som ungdomsbok?
Kommer det fler delar? Böcker som behövs! Men om jag vågar åka till Gotland efter att ha läst de det är frågan?
/Paula
Emma som på något mirakulöst sätt klarade sig undan. Detta tillsammans med Sebbe. Sebbe som i ett ögonblick blev av med hela sin familj. Emma växer nu är det hon som måste tänka på överlevnad. Elias är inte där.
Denna del två är mycket otäckare både i text och bild. Undra om det är det som gjort att den klassas som ungdomsbok?
Kommer det fler delar? Böcker som behövs! Men om jag vågar åka till Gotland efter att ha läst de det är frågan?
/Paula
fredag 28 mars 2014
Calcio amore drömmen av Marcus Birro
Som fjortonåring lyssnade jag varje kväll på p3 och radioprogrammet Frank. I Frank var Marcus Birro med. Oj vad jag tyckte om honom och hans tankar. Läste en del Birro poesi och följde sedan slaviskt när han och Johanna Koljonen var med i På spåret. Men då var min förälskelse för Birro sedan länge över och jag var så mycket mer fascinerad av Koljonen.
Det är ju inte direkt någon hemlighet att jag är totalt ointresserad av alla former av sport. Så det är lite konstigt att jag nu hittar tillbaka till Birro med en bok om fotoboll.
Marcus Birro debuterar som ungdomsboksförfattare med boken Calcio amore drömmen. Daniel bor i Göteborg, i Västra Frölunda. Hemma är allt kaos mamma och pappa bara bråkar och skriker på varandra hela tiden. Han har inte särskilt många vänner, om ens någon. Han drömmer om Maria men vågar inte närma sig henne. Men på fotbollsplanen då är allt bra då är Daniel hemma. Det är hans plats i livet.
Under en match på Donsö (där jag förövrigt satt i somras och läste böcker på klipporna) är två kostymklädda män med. Två män som letar fotbollstalanger till en u15 landskap mot Italien. Italien är fotbollslandet Daniel valt att älska och dyrka. Framförallt laget Roma (som jag antar är Birros favislag också).
Via morfar blev Daniel ÖISare, för morfar menade att hålla på laget som inte alla andra håller på det är "bättre för din karaktär."Även om det är väldigt hård träning när alla andra håller på IFK. Den tanken gillar jag! På ett sätt får den mig kanske att försåt det där med fotboll lite lite.
Att jag tycker väldigt mycket om karaktären Daniel gör det lättare att tycka om boken. Jag kan inte direkt säga att jag läser varenda ord under matcherna i boken, förstår ju ändå inte. Men det runt omkring tycker jag mycket om och Daniels resa genom boken.
Hoppas det kommer fler delar!
/Paula
Det är ju inte direkt någon hemlighet att jag är totalt ointresserad av alla former av sport. Så det är lite konstigt att jag nu hittar tillbaka till Birro med en bok om fotoboll.
Marcus Birro debuterar som ungdomsboksförfattare med boken Calcio amore drömmen. Daniel bor i Göteborg, i Västra Frölunda. Hemma är allt kaos mamma och pappa bara bråkar och skriker på varandra hela tiden. Han har inte särskilt många vänner, om ens någon. Han drömmer om Maria men vågar inte närma sig henne. Men på fotbollsplanen då är allt bra då är Daniel hemma. Det är hans plats i livet.
Under en match på Donsö (där jag förövrigt satt i somras och läste böcker på klipporna) är två kostymklädda män med. Två män som letar fotbollstalanger till en u15 landskap mot Italien. Italien är fotbollslandet Daniel valt att älska och dyrka. Framförallt laget Roma (som jag antar är Birros favislag också).
Via morfar blev Daniel ÖISare, för morfar menade att hålla på laget som inte alla andra håller på det är "bättre för din karaktär."Även om det är väldigt hård träning när alla andra håller på IFK. Den tanken gillar jag! På ett sätt får den mig kanske att försåt det där med fotboll lite lite.
Att jag tycker väldigt mycket om karaktären Daniel gör det lättare att tycka om boken. Jag kan inte direkt säga att jag läser varenda ord under matcherna i boken, förstår ju ändå inte. Men det runt omkring tycker jag mycket om och Daniels resa genom boken.
Hoppas det kommer fler delar!
/Paula
Etiketter:
2013,
pintxo,
rec.ex,
ungdomsböcker
torsdag 27 mars 2014
ttyl av Lauren Myracle
Angela, Zoe och Maddie börjar går andra året på high school som läsare får vi möta tjejerna som SnowAngel, zoegirl och mad maddie. Vi får inte följa med till skolan utan bara träffa tjejerna när de sitter och chatar med varandra hemma innan och efter skolan.
SnowAngel i blå text, zoegirl i vanlig text och mad maddie i fetmarkerad text. Tre tonårstjejer, killar, jobbiga föräldrar, fester, att hålla ihop eller inte, ta körkort, killar. Och så den där återkommande i så många ungdomsböcker i dag den manliga läraren som är lite för ung och lite för snygg …
Boken kom ut i USA 2004 då man fortfarande använde MSN. Jag tolkar det som att det är MSN tjejerna använder sig av och vad jag vet så är det ingen som använder sig av MSN i dag. Eller?
ttyl är en väldigt tjejig bok, tjejig på ett sätt som svenska ungdomsböcker tack och lov sällan är i dag. Kan inte direkt säga att jag gillar boken särskilt mycket, gillar tanken mer en bok helt i chatform. Samtalet och formen håller men berättelsen … Nej tack!
/Paula
SnowAngel i blå text, zoegirl i vanlig text och mad maddie i fetmarkerad text. Tre tonårstjejer, killar, jobbiga föräldrar, fester, att hålla ihop eller inte, ta körkort, killar. Och så den där återkommande i så många ungdomsböcker i dag den manliga läraren som är lite för ung och lite för snygg …
Boken kom ut i USA 2004 då man fortfarande använde MSN. Jag tolkar det som att det är MSN tjejerna använder sig av och vad jag vet så är det ingen som använder sig av MSN i dag. Eller?
ttyl är en väldigt tjejig bok, tjejig på ett sätt som svenska ungdomsböcker tack och lov sällan är i dag. Kan inte direkt säga att jag gillar boken särskilt mycket, gillar tanken mer en bok helt i chatform. Samtalet och formen håller men berättelsen … Nej tack!
/Paula
onsdag 26 mars 2014
Ny boktatuering
Går i tankarna hur jag ska slå ihop dessa två till en ny boktatuering! Första semester dagen i sommar ska det ske hade jag tänk.
/Paula
Mormors lilla kråka av Björn Bergenholtz
Tipsar hur mycket om böcker som helst mest hela dagarna. Därför blir man så glad när låntagare säger att den här boken måste jag tipsa dig om.
Mormors lilla kråka böckerna kommer jag läsa många gånger till. Så fina!!
Om du inte läst?
LÄS!
/Paula
tisdag 25 mars 2014
Podd, podd, podd
Nu finns vårt lördags experiment som podd.
BokO!
Visst blir du nyfiken och vill lyssna?
Klicka dig då vidare HÄR.
/Paula
Rum för Kidsen av Isabelle McAllister och foto Jenny Brandt
Det är väl inte direkt någon hemlighet att jag gillar färg och pyssel! Alltså gillar jag det mesta som Isabelle McAllister gjort i både Äntligen hemma och Fixa rummet. På Rum för Kidsens baksida står det att hon är en av de stora inom inredning för barn. Bara instämmer.
Hm hur går jag vidare därifrån, jag har ju inga barn. Varför intresserar mig då denna bok? Jo det var ju det där med färg och pyssel och att jag har "barnslig" inredningssmak helt enkelt. Färg, figurer, leksaker, pyssel och prickar. För när jag läser denna bok är det mig själv jag tänker, på mig och min lägenhet.
Det här med att ha en koja i rummet ingen dum idé alls. Undrar vart jag skulle kunna pula ihop en läskoja. Men också spännande att i möbleringen av ett barn rum inte styra upp leken för mycket utan att barn ska få forma och bygga koja själva.
Gillar så klart väldigt mycket att det finns plats för böcker i bokens barnrum. Både nya och gamla. Guldstjärna för det. För visst är det så att om barn ska läsa och upptäcka läslusten visst måste vi skapa plats för böcker och läsning i deras rum?! I boken möter vi flera barn under rubriken "Inspirandos" de presenteras genom en kompisbokssida där de säger lite om sitt rum och sedan får vi följa med in i rummet genom fantastiskt foto.
Jag får inspiration att leka mer med självhäftande dekorplast både på möbler och väggar. Kanske inte bara prickar? Att ett helt uppslag ägnas åt washitejp gör ju bara boken ännu bättre! Att tejpa upp ett höghus på väggen, körfält för leksaksbilarna på golvet. Så bra och så lätt att ändra när man tröttnar och vill göra något annat.
Tanken genom boken är att barn måste få vara med och tycka till om hur de ska få ha det i sitt rum. Men att man kanske inte ska ge all världens valmöjligheter för då går det inte att tycka till. Spännande tanke jag ska ha med mig som barnbibliotekarie. En annan tanke jag tar med mig från Rum för kidsen är att det som är prefekt i ett barns ögon ska kunna vara perfekt i en vuxens ögon också. Låt det vara. Ändra inte för mycket. Sänk blicken och se det som barn ser!
Gillar verkligen rubriken "Flickrum, pojkrum eller helt enkelt bara ett barnrum?". Men bäst i boken tycker jag kanske inte helt överraskande om den rosa trappan med prickar på s. 142. En sådan vill jag verkligen ha!!
Rum för kidsen är verkligen inte bara en bok för dig som har barn utan en färgsprakande inspirations bok för dig som vill ha det lite festligare och mer färgsprakande runt omkring dig.
/Paula
Hm hur går jag vidare därifrån, jag har ju inga barn. Varför intresserar mig då denna bok? Jo det var ju det där med färg och pyssel och att jag har "barnslig" inredningssmak helt enkelt. Färg, figurer, leksaker, pyssel och prickar. För när jag läser denna bok är det mig själv jag tänker, på mig och min lägenhet.
Det här med att ha en koja i rummet ingen dum idé alls. Undrar vart jag skulle kunna pula ihop en läskoja. Men också spännande att i möbleringen av ett barn rum inte styra upp leken för mycket utan att barn ska få forma och bygga koja själva.
Gillar så klart väldigt mycket att det finns plats för böcker i bokens barnrum. Både nya och gamla. Guldstjärna för det. För visst är det så att om barn ska läsa och upptäcka läslusten visst måste vi skapa plats för böcker och läsning i deras rum?! I boken möter vi flera barn under rubriken "Inspirandos" de presenteras genom en kompisbokssida där de säger lite om sitt rum och sedan får vi följa med in i rummet genom fantastiskt foto.
Jag får inspiration att leka mer med självhäftande dekorplast både på möbler och väggar. Kanske inte bara prickar? Att ett helt uppslag ägnas åt washitejp gör ju bara boken ännu bättre! Att tejpa upp ett höghus på väggen, körfält för leksaksbilarna på golvet. Så bra och så lätt att ändra när man tröttnar och vill göra något annat.
Tanken genom boken är att barn måste få vara med och tycka till om hur de ska få ha det i sitt rum. Men att man kanske inte ska ge all världens valmöjligheter för då går det inte att tycka till. Spännande tanke jag ska ha med mig som barnbibliotekarie. En annan tanke jag tar med mig från Rum för kidsen är att det som är prefekt i ett barns ögon ska kunna vara perfekt i en vuxens ögon också. Låt det vara. Ändra inte för mycket. Sänk blicken och se det som barn ser!
Gillar verkligen rubriken "Flickrum, pojkrum eller helt enkelt bara ett barnrum?". Men bäst i boken tycker jag kanske inte helt överraskande om den rosa trappan med prickar på s. 142. En sådan vill jag verkligen ha!!
Rum för kidsen är verkligen inte bara en bok för dig som har barn utan en färgsprakande inspirations bok för dig som vill ha det lite festligare och mer färgsprakande runt omkring dig.
/Paula
ALMApriset och Isol
För ett år sedan fick bilderbokskonstnären Isol ALMApriset. Jag hade ingen aning om vem Isol var innan dess. Hon var inte översatt till svenska än.
Men vad glad jag är att Isol fick priset. Isol som inte bara leker med bild och ord utan också med bilderbokens form. Som i Nocturne recept på drömmar där andra bilder träder fram när du släcker lampan. Eller En anka är bra att ha/ En pojke är bra att ha. En kärleksberättelse om den fina vänskapen mellan en pojke och en anka. Två olika perspektiv på samma berättelse.
Hoppas att nästa Isol som blir översatt är den om Prinsessan Griselda. Bästa och hemskaste prinsess-sagan.
Undrar vad ALMAprisjury överaska med i morgon klockan 13.00? På Växjö stadsbibliotek sänder vi live i Stjärnrummet. Hoppas på att en ny favorit kommer presenteras för mig!
/Paula boknörden
Men vad glad jag är att Isol fick priset. Isol som inte bara leker med bild och ord utan också med bilderbokens form. Som i Nocturne recept på drömmar där andra bilder träder fram när du släcker lampan. Eller En anka är bra att ha/ En pojke är bra att ha. En kärleksberättelse om den fina vänskapen mellan en pojke och en anka. Två olika perspektiv på samma berättelse.
Hoppas att nästa Isol som blir översatt är den om Prinsessan Griselda. Bästa och hemskaste prinsess-sagan.
Undrar vad ALMAprisjury överaska med i morgon klockan 13.00? På Växjö stadsbibliotek sänder vi live i Stjärnrummet. Hoppas på att en ny favorit kommer presenteras för mig!
/Paula boknörden
Etiketter:
2013,
alfabeta,
bokpriser,
lillapiratförlaget,
rec.ex
måndag 24 mars 2014
C som i cirkel

Har ni tänkt på vad en cirkel är? Det har jag en cirkel är ju en prick! Alltså gillar jag cirklar. I detta fallet bokCIRKLAR. Cirklar som en plats att få prata om och nörda ner sig i böcker tillsammans med andra läsare <3
Privat har jag bokO tillsammans med mina fina bibliotekarievänner. Vi väljer bok var femte gång (eftersom vi är fem stycken). Detta gör att man ibland får läsa böcker man aldrig annars läst, på både gott och ont!
På jobbet har jag tre stycken bokcirklar - eller bokklubbar med barn. Att prata böcker och läsning med barn kan mycket väl vara en av de bästa och mest inspirerande sakerna som finns! Tur att jag är barnbibliotekarie. På jobbet har vi också varje år en barnbokcirkel för personal som jag och bibliotekarie Ina håller i. I år utgår vi från bokpoddar. Roliga, spännande lådor finns alltid med när jag bokcirklar på jobbet.
Jag lyssnar på en hel del bokcirklar också, i poddformat. Tänker att bokpoddar är lite samma sak som bokcirklar. Gillar som alla redan vet Bokslukarsällskapet. Är väldigt förtjust i Cirkelpoddes upplägg och drömmer om att göra något eget. Bokpalt är rolig, gillar särkilt hur de väljer ut en låt till varje bok de läst. Självklart lyssnar jag på Allt vi säger är sant. Vampyrbokspodden verkar lovande hoppas det kommer fler avsnitt.
Vad kallar man radio man lyssnar på i podd? Hur som självklart också fina Lundströms bokradio som jag tycker extra mycket om när de kör bokcirkel. Barnens romanpris är så bra lyssnar varje år. Har redan börjat fundera på vilka böcker som kommer bli nominerade i år. I år har jag också lyssnat på Sveriges radios romanpris, inte riktigt samma när det inte handlar om barnböcker. Men att lyssna på Sveriges radio romanpris fick mig att börja drömma lite … tänk att någon gång sitta med i den juryn. Tänk att få vara med i en bokcirkel där någon annan planera och förbereder allt kul (så som jag gör med barnen).
Mitt tips på C som i cirkel är starta en bokcirkel! Jag vill också tipsa om min favoritbok om bokcirklar som också är min favoritfilm om bokcirklar nämligen Jane Austen bookclub av Karen Joy Fowler. Är du inte sugen på en bokcirkel innan så blir du efter att ha läst/sett den!
Detta är en bokstav i Paula och Sandras bokalfabet. Läs Sandras C som i cirkel här! Sandra är den av oss som står för att hitta alla de fina bokstäverna. Heja lite extra för det fina c du hittat!
/Prickiga Paula
Etiketter:
bokalfabet,
bokcirkel,
bokklubb,
Jane Austen,
podd
Boken om Mademoiselle Oiseau av Andrea de la Barre de Natueuil & Lovisa Burfitt
Mitt i Paris högst upp i ett vackert gammalt hus bor Mademosielle Oiseau med en massa, katter, fåglar, färg, flärd, drömmar, spännande rum och magiska lådor. Ingen vet Mademoseille Oiseaus ålder, antagligen är hon en dam men skulle lika gärna kunna vara en liten flicka. Ingen har någonsin sett henne utomhus. Till lunch skickar hon ut en av sina katter med en sammetskorg och en lunchbeställning.
I lägenheten under bok Isabella nio år. En av alla gråa dagar råkar hon åka hiss en våning för långt och sticker nyckeln i Mademosielle Oiseaus dörr istället. Välkomnas in med ett "Bra att du kom." Det är som om hon var väntad. Mademosielle Oiseau behöver hjälp att leta efter den där extra speciella panterknappen. In i ett magiskt extra rum fullt med spännande lådor, i lådan märkt med "knappar med stil och andra egenskaper" hittar de panterknappen med gröna ögon. Knappen som det står Isabella på.
Med knappen i byxfickan känns det inte lika hemskt i skolan dagen efter. Allt blir liksom lite mindre grått. Eftermiddagarna tillbringar Isabella från denna dagen i den himmelska lägenheten en trappa upp. Lägenheten med alla hemliga skrymsle och vrår, den rymmer till och med en swimmingpool där man inte blir blöt av att bada.
Vänskap, fantasi, drömmar, orden, berättelsen, illustrationerna. Jag är trollbunden från första till sista uppslaget och för alltid. När man tror att bättre än så här går det inte kan det bara inte bli. Då vänder man på bladet och golvas igen av en ny illustration och text bättre än den förra.
Jag vill flytta in i Mademosielle Oiseau lägenhet. Jag vill vara henne. Nej, jag vill vara Isabella och få tillbringa tid med fantastiska Mademosielle Oiseau. En bok att läsa om och om och om och om och om igen. En bok för gråa dagar. När snön faller i maj då ska jag inte bli sur och tvär utan tänka som Mademosielle Oiseau "-Ja, det är inte klokt vad det är dåligt med snö om våren!"
Min nya favorit bok alla kategorier. Men att bokprata om den det vore en tungvirkande mardröm. Någon som kan lära mig att uttala Mademosielle Oiseau, de la Barre de Nateuil och Brufitt så jag kan få typ alla att läsa denna underbaraste bok. Eller kanske inte?! Kanske vill jag ha den bara för mig själv!
Älskar hur det står i texten om boken "en saga för barn från sex år och för vuxna som inte slutat fantisera." Tänker redan nu, nominering till Augustpriset? Hoppas!
/Paula som utan överdrift ÄLSKAR Boken om Mademosielle Oiseau <3 <3 <3
Boken om Mademoiselle Oiseau
Författare: Andrea de La Barre de Nanteuil
ISBN: 9789129690064
Förlag: Rabén & Sjögren (2014)
Köp: t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Etiketter:
2014,
bokKÄRLEK,
boknörd,
raben&sjögren,
rec.ex
söndag 23 mars 2014
Lördagslek och experiment
En bild från min lördag! Den lilla Paula som sprang och gömde sig när syskonen spelade in "radio sjöahult" på kassetband. För att spela in sin egen röst var det läskigaste som fanns.
I går spelade jag in egen röst och lekte radio tillsammans med Sandran och Eric. Fast kanske var det inte leka radio vi gjorde. Kanske spelade vi på riktigt in en podd? Kanske får ni höra? Kanske inte.
Men det jag kom fram till var att det är inte det minsta läskigt att spela in sin egen röst. Att däremot lyssna på sin egen röst. Det är LÄSKIGT på riktigt.
/Paula
I går spelade jag in egen röst och lekte radio tillsammans med Sandran och Eric. Fast kanske var det inte leka radio vi gjorde. Kanske spelade vi på riktigt in en podd? Kanske får ni höra? Kanske inte.
Men det jag kom fram till var att det är inte det minsta läskigt att spela in sin egen röst. Att däremot lyssna på sin egen röst. Det är LÄSKIGT på riktigt.
/Paula
lördag 22 mars 2014
Rimfrost av Ewa Christina Johansson
Tredje boken om syskonen Lukas och Annie. I midnatt fick vi veta att Annie inte är som andra storasystrar bland annat kan hon uttala varulvsförbannelser. Eventuellt är hon också hamnskiftare.
Nu när morbror Cal inte längre är varulv håller han koll på Annie. Han vet något de andra inte vet. Någon är ute efter Annie någon som vet vad hon är. Men vem?
Fara, otäckt och spännande. Gillar att jag inte listade ut slutet förrän jag läste det. Hoppas på en fjärde del!
/Paula
Nu när morbror Cal inte längre är varulv håller han koll på Annie. Han vet något de andra inte vet. Någon är ute efter Annie någon som vet vad hon är. Men vem?
Fara, otäckt och spännande. Gillar att jag inte listade ut slutet förrän jag läste det. Hoppas på en fjärde del!
/Paula
Etiketter:
2014,
barnböcker,
hegas,
övernaturligt
fredag 21 mars 2014
Flickan med glasfötter av Ali Shaw
I detta nu sitter jag och bokcirklar om Flickan med glasfötterna tillsammans med mina bibliotekarievänner. Boken valdes på annorlunda sätt mot hur vi brukar gå tillväga i cirkeln. R hade nämligen inte bestämt sig när hon kom så S (som vi var hemma hos) plockade ut några böcker ur sin bokhylla som hon läste baksidan högt på för oss. Flickan med glasfötterna fanns i högen och R bestämde att den ska vi läsa. TACK för det!
Jag hade aldrig hört talas om Flickan med glasfötterna innan. Men vad glad jag är att jag fick läsa den. Det som är en av de bästa sakerna med bokcirklar, man "måste" läsa sådant man annars inte läst.
Boken utspelar sig under vad jag tolkar som några veckor på ön St. Hauda´s Land. Ida har återvänt dit för att ta reda på vad det egentligen är som håller på att hända med hennes fötter. Fötter, ben och kropp som håller på att förvandlas till glas. En gång tidigare när hon var på ön berättade en man vid namn Henry Fuwa för henne om ett vitt djur som med sin blick fick levande varelse att förvandlas till glas. Är det vad som hänt henne? Går det att stoppa?
På ön träffar Ida ensamvargen Midas. Midas som ser världen genom sin kameralins. Och inte kan förstå varför Ida inte blir lika vacker på bild som i livet. Boken börjar lite underligt men på s.7 blir jag helt fast av raderna,
"Hon såg ut precis som om hon klivit ut ur en femtiotalsfilm. Hyn och det blonda håret var nästan monokroma. Den långa kappan hade ett skärp åtdraget om midjan. Hon var förmodligen några år yngre än han, strax över tjugo, och hon bar en vit mössa och vita vantar."
Så här efteråt vet jag inte riktig vad som fångade mig i de där orden men fast var jag och förhäxningen den satt kvar till sista sidan. Det här är en väldigt väldigt bra bok. En drömsk saga för vuxna. En romantisk, sorglig, fin, ljuv och rätt hemsk saga om livet, kärlek och om döden. Om sammanträffande och hur personer på olika sätt kan vara kopplade till varandra.
Det får räcka för detta är inte en bok jag ska skriva om utan en bok jag ska PRATA om både i kvällens bokcirkel och i morgondagens experiment. Kanske mer om experimentet senare kanske inte?
Har du inte läst Flickan med glasfötter än? Gör det då bums!!
/Paula
Jag hade aldrig hört talas om Flickan med glasfötterna innan. Men vad glad jag är att jag fick läsa den. Det som är en av de bästa sakerna med bokcirklar, man "måste" läsa sådant man annars inte läst.
Boken utspelar sig under vad jag tolkar som några veckor på ön St. Hauda´s Land. Ida har återvänt dit för att ta reda på vad det egentligen är som håller på att hända med hennes fötter. Fötter, ben och kropp som håller på att förvandlas till glas. En gång tidigare när hon var på ön berättade en man vid namn Henry Fuwa för henne om ett vitt djur som med sin blick fick levande varelse att förvandlas till glas. Är det vad som hänt henne? Går det att stoppa?
På ön träffar Ida ensamvargen Midas. Midas som ser världen genom sin kameralins. Och inte kan förstå varför Ida inte blir lika vacker på bild som i livet. Boken börjar lite underligt men på s.7 blir jag helt fast av raderna,
"Hon såg ut precis som om hon klivit ut ur en femtiotalsfilm. Hyn och det blonda håret var nästan monokroma. Den långa kappan hade ett skärp åtdraget om midjan. Hon var förmodligen några år yngre än han, strax över tjugo, och hon bar en vit mössa och vita vantar."
Så här efteråt vet jag inte riktig vad som fångade mig i de där orden men fast var jag och förhäxningen den satt kvar till sista sidan. Det här är en väldigt väldigt bra bok. En drömsk saga för vuxna. En romantisk, sorglig, fin, ljuv och rätt hemsk saga om livet, kärlek och om döden. Om sammanträffande och hur personer på olika sätt kan vara kopplade till varandra.
Det får räcka för detta är inte en bok jag ska skriva om utan en bok jag ska PRATA om både i kvällens bokcirkel och i morgondagens experiment. Kanske mer om experimentet senare kanske inte?
Har du inte läst Flickan med glasfötter än? Gör det då bums!!
/Paula
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


