Ingenting kan hindra natten av Delphine de Vigan

Oj!

Det finns böcker och det finns böcker. Detta var inte alls den bok jag väntat mig. Har under våren prenumererat på Sekwas böcker. Inte läst så mycket om de... utan mest bara vetat att jag ännu inte läst en dålig bok i Sekwas utgivning. När jag såg att jag fått en ny bok av författaren till en av mina stora favoriter No och jag blev jag glad och tänkte den ska jag börja min semester med.

Tänkte mig nog en skönlitterär bok men möts istället av en skildring av en mor. En varm, kärleksfull men också väldigt hård skildring som gör ont att läsa. Men som det är omöjlig att släppa när man väl börjat läsa.

En bok som börjar med en son som frågar mamma "visst tog mormor livet av sig?". Så var det mormor tog livet av sig. Man får följa med till mamma/mormors Luciles barndom och liv. Luciles syskon och vänner har intervjuats för boken. Många kval har övervunnits för att boken ska kunna skrivas. Sömnlösa nätter och kval.

Boken är indelad i tre delar först Luciles barndom som nummer tre i en syskonskara med nio syskon. Ett ovanligt vackert barn som var fotomodell för många av de stora märkenas kataloger. Syskonen och föräldrarna målas på ett varmt om än smått kaotiskt sätt. Döden kommer och sorgerna börjar. Sen bokens andra del pang. Aj. Fanns det kanske något bakom fasaden. Sedan blir Lucile själv mamma, mamma till Delphine. En till en början varm och fungerande mamma. En skilsmässa. Ett bohemiskt liv med mamma och två döttrar tar form. Sen pang bom för mycket död, elände och ? utlöser en första psykos och ett helt annat liv börjar...

Boken tog precis slut, känner att detta är en bok jag kommer tänka på länge. Har ännu inte läst författarens bok Dagar utan hunger, som det också skrivs om i boken. Men blir väldigt nyfiken på den. Antar att läsningen av den blir en annan eftersom jag läste Ingenting kan hindra natten först.

Kanske är det så att om du vill bli gripen av en bok i sommar är det denna du ska läsa. Vill du däremot bara ha underhållning i din sommarläsning och inga slag i magen eller tårar bakom öronlocken tja då ska du nog läsa en annan bok.

/Paula

Ny radiofavorit

Ny radiofavorit söndagar 10.00 på P4 min bokhylla med Mark Levengod och Jenny Lindh. Lyssna!! Ser mycket fram emot kommande avsnitt.

Lyssna här: Min bokhylla

/Paula

Morgonljuset och semster

Efter mörkrets inbrott av Haruki Murakami

Efter mörkrets inbrott, är en perfekt bok när det gäller formen. Helt lagom stor och tjock. Lagom mycket text på sidorna. En bok att slukas upp av. Boken utspelas under en natt, klockslag angives när nytt kapitel börjar.

Mari sitter på ett café med en tjock bok och läser. Boken har fortfarande bokhandels skyddsomslag på sig så man kan inte se vilken bok hon läser. Blir nyfiken på det där med skyddsomslag på böcker där man inte ser vilken bok det är. Hur funkar det? Fram till Mari kommer Takahashi med sin trumbon fråga om han får slå sig ner. Ska bara sitta där en liten stund medan han äter. De har träffats en gång innan, han har gått i samma klass som Maris storasyster Eri.

Eri som den observerande berättarrösten flyttar över till i andra kapitlet, sover en ovanligt djup sömn. När hon sover blir hon bevakad av någon i teven som står på i hennes rum. Men hur är det möjligt?

Efter det att Takahashi lämnat Mari går han och repar med sitt band. Mari blir hämtad på cafét av en bekant till Takahashi eftersom hon kan prata kinesiska... Natten fortsätter Mari och Takahashis vägar krossas flera gånger och får mig att tänka på Nick & Norahs oändliga låtlista av bäste David Levithan och Rachel Cohn. Natten, mötet, samtalet. Men utan musiken och kyssen. Väldigt mycket mer mystisk och kanske mer vuxen?

Igenkännelse när Takahashi berättar om hur han som skoluppgift över sommaren planterade blomman för dagen. Något jag aldrig gjorde men min lillebror hade som uppgift flera sommarlov. Att man gör det både i Sverige och Japan är ändå lite häftigt tycker jag.

Jag har läst det mesta av Haruki Murakami tycker nog ändå bäst om hans tunnare böcker. Gillar denna bra mycket mer än 1Q84 även om jag läst alla delar. Norwegian wood är nog min favorit men Efter mörkrets inbrott kommer snäpet efter. Tycker hemskt mycket om karaktären Mari och tankarna om tid och rum.

favoritcitat:
"Det här är verklighet, sluter hon sig till. En annan verklighet har av någon anledning ersatt min ursprungliga verklighet."

Det enda negativa med att läsa Murakamis böcker är nog att jag får så otäcka drömmar på nätterna. Jag undrar också vad är en fiskkaka? En kaka av fisk eller en kaka formad som en fisk?

/Paula

Lycka är att...

lycka är att 

vakna

komma på att man ha semester

sträcka sig efter 

glasögon

och 

BOK

ligga kvar och läsa

läsa till boken tar slut

att få sluka böcker 

som om man var i slukaråldern

/Paula

Väldigt sällan fin av Sami Said

Semester och läsfrossa!

Tid till att läsa de där böckerna man gått och klappat på så länge, varit så nyfiken på. De är farliga de där böckerna de man hoppas så mycket på. En sådan bok är Väldigt sällan fin, Sami Saids debutbok.

Jag är inte besviken men jag är inte heller helt överväldigad. Boken handlar om Noha som flyttar från sin familjen i Göteborg till korridoren i Linköping för att läsa religionsvetenskap. Noha är mindre social än de flesta, helt nöjd med att vara själv på sitt rum och bara läsa. Men verkligheten gör sig påmind kursaren Fredrik som vill konvertera till Islam och konststudenten Anna som han träffar på ett tåg. Noha finnar att hans tid äts upp. Att umgås med en tjej på egen hand går helt emot hans uppfostran som muslimsk flyckning från Eritrea. Men han kan inte säga nej och vänjer sig vid Anna. Detta är boken första del som får mig att tänka mycket på mina Göteborgs år i Ostkupankorridor. Jag gillar Noha och jag gillar Anna känner igen delar av mig själv i de men också andra jag träffade under mina student år. Visst har jag stött på Fredrik typen också.

Under Nohas första termin dör farfar som är Eritrea som äldste sonen är det Nohas uppgift att följa med och stötta pappa när han ska se graven. Andra halvan av boken handlar om den resan. Om hur landet de flydde från när Noha var liten har ändrats. Hur det är nu. Att inte kunna språket. Hur folk ser på pappa och hur Noha ser på pappa. Att pappa varit någon annan...

Också spännande tankar i boken om bibliotek. Alltid plus för tankar om bibliotek, böcker och läsning.

/Paula

Inget allvarligt av Justine Levy

Jag har sagt det förr men jag säger det igen - Jag tycker väldigt mycket om bokförlaget Sekwa och deras bokutgivning. Läst en massa av deras utgivning och böckerna har fått ett eget hyllplan i mina bokhyllor, i min specialsamling av böcker jag tycker extra mycket om.

Av Justine Levy har jag tidigare läst Vi ses på place de la Sorbonne och En ovärdig dotter. Blev väldigt glad när det nu kom ut en ny bok av henne Inget allvarligt. Men vad förvirrad jag blev när jag började läsa... det stämde ju inte... Louises mamma var död ju. Helt plötsligt berättar hon för Louise att hon är sjuk i cancer. Tog fram de gamla böckerna och upptäckte att En ovärdig dotter är fristående del 3. Ändå kom den ut förre i Sverige på svenska. Varför?

Böckerna beskrivs som starkt självbiografiska vilket gör mig nyfiken. De utspelar sig under olika delar av Louises liv 18, typ 27 och kanske något över 30? De handlar mycket om den komplicerade relationen till frånvarande fotomodellsmamman och rika pappan som jobbar jätte mycket och har nya unga vackra flickvänner. Om att blir sig själv när man har den bakgrund man har. Men också och mycket om kärlek. Den nya boken inget allvarligt (som jag läst i helgen) handlar om en smärtsam skilsmässa och en otäck otrohetsaffär men också om mötet med en ny kärlek. Boken gör ont att läsa eftersom den ger igenkänning. Men den ger också lite nytt hopp. Tyckte väldigt mycket om Vi ses på... lite mindre om en ovärdig dotter och tycker vansinnigt mycket om inget allvarligt.

Ett favoritcitat apropå det där med att färgsortera sina bokhyllor "En gång målade jag alla mina böcker i svart, för att göra som han, det var inte så praktiskt när jag skulle se skillnaden på dem, men livet är inte till för att vara praktiskt och jag älskade Adrien."

Jag gillar det rena sättet Justine Levy skriver sina böcker på. Det är mycket känslor och tankar inte så mycket krimskrams. Ofta tycker jag om att läsa om krimskramset och populärkulturella referenser men här är det en skön omväxling att inte ha det.

/Paula som kommer läsa minst en sekwa bok till i sommar

Min nya tvserie?

jag undrar om detta kan vara min nya tvserie? Sett tre avsnitt och tänker kanske... men det finns ju så galet många avsnitt. Men ändå tror kanske det...

/Paula

Haft den bästa midsommarhelgen tillsammans med mina böcker och bokhyllor. Stora bokhyllan har blivit färgsorterad! Är väldigt nöjd med resultatet, blir glad varje gång jag går in i vardagsrummet. Speciallhyllorna är städade. Men typ samma som innan, i de båda Billyhyllorna har jag mina favoritsamlingar, Frankrike, Per Nilsson, Johanna Nilsson, Tove Jansson, Jane Austen och så hyllan med de allra bästa böckerna på. Om hyllan ser aningen luftig ut så är det för att jag också behöver plats för senast lästa böckerna. De får färgsorteras in nästa sommar. Plus att jag tycker om att de senaste bokvännerna är samlade på ett och samma ställe. 

Som sällskap vid sorterandet hade jag också bästa bästa Harry Potter och Fenixorden som ljudbok.

Ibland får jag bara ett väldigt stort behov av att få finnas i Harry Potter värld för ett tag igen.

/Paula

Alltings början av Karolina Ramqvist

Nu är det sommar och semester. Mina fyra semester veckor brukar jag avsätta till att läsa efterlängtade vuxenböcker. Sommarens första har funnits i min vill läsa hylla sedan pocket släpet.

Alltings början handlar om Saga, Sagas gymnasieår och tidiga tjugo. Att finna sig själv, stark vänskap, mor-dotter relationen, Stockholms uteliv, killar/män kanske mest om festfixaren Victor. Jag blir väldigt gymnasienostalgisk när jag läser boken. Det farliga med att läsa hajpade böcker är att man blir aningen besviken när man läser de. tyckte mest om första halvan av boken när Victor bara är en fix idé och vänskapen det viktiga.

/Paula

Isdraken som film

Förra veckan så jag filmen Isdraken. Oj vad jag tyckte den var bra. Ska läsa boken av Mikael Engström i sommar. Är den i närheten av vad filmen är så blir det nog en ny bokklubbsbok till hösten.

/Paula

Isol - musik

I mina öron just nu Isol. Inte bara vackra bilderböcker utan också vacker musik!

/Paula

Francesca av Melina Marchetta

I går var en prickig dag. Den avslutades med att läsa slutet på en prickig bok och äta goda körsbär ur ett prickigt glas. Den prickiga boken har ett ovanligt snyggt omslag tycker jag. Det är Melina Marchettas bok Francesca som precis kommit ut på svenska.

Jag gillar verkligen karaktären Francesca tjejen som inte vet vem hon är som tittar på Buffy och har en Harry Potter pyjamas. Francesca har precis börjat på en ny skola en före detta pojkskola som för första gången tar in tjejer. Vilket betyder att det råder en kultur på skolan som inte är särskilt öppen för tjejer. Kompisarna har börjat på en annan skola. Och mamma har slutat stiga upp ur sängen. Mamma som tog tag i saker och var den starkaste mest drivna kvinna Francesca visste. Lillebror som mår dåligt i alla detta å pappa som inte vill prata om det som händer. Att vara snart 17 år och leta efter sig själv i alla detta. Nya vänner, fin pojke och skolan som börjar flyta på fint. Men det var ju det där att mamma inte klivit upp ur sängen på några månader....

OJ vad jag tycker om den här boken eller mest tycker jag nog bara om att få följa med Francesca i hennes vardag under månaderna boken utspelar sig. Om man inte läst Melina Marchettas bok Jellicoe road så borde man nog läsa denna först.

Favorit citatet ur boken finns på sista sidan men det avslöjar inget,
"Gör något varje dag som skrämmer dig."

/Paula

Jag hjärta mr Darcy

Fick fin paket från Bath i veckan!
<3

/Paula

Läs alltid läsa

Stian Holes

Stian Holes nyöversatta bilderböcker får mina ögon att tåras så vackra, sorgliga och fina är de!

/Paula

Isol

Tack ALMApriset för att ni i år gav priset till Isol så att jag hittat till hennes bilderböcker.

Mest tycker jag om Drömboken och Prinsessan Griselda. Hoppas Griselda översätts snart!

/Paula

Besatthet på en balkongen

Att läsa om andra som jobbar med böcker och läsning

Har senaste veckorna haft lite inspirerande vid sidan om läsning. Det bästa från de två låter så här: 

Ur, Lena Kjersén Edmans Tala om böcker boksamtal på bibliotek, i skola och på nätet av

”Det är också avgörande HUR vi läser. Och för vem eller med VEM. Finns det någon som jag – vare sig jag är två år eller tjugotvå år – kan diskutera min läsupplevelse med?”

”Skönlitteraturen är större än enbart ett medel för lästräning. Läsning av skön litteratur är, när litteraturen och läsningen är som bäst: samtal, snuttefilt, svärd (eller kanske yxor). Stora upplevelser.”

Ur, Anne-Marie Körlings Den meningsfulla högläsningen

”Då du läser en bok visar du barnet att böcker är viktiga.”

Ett roligt tips från Anne-Marie Körlings klassrum är hur hon läst ett smakprov högt ur en bok för att sedan säga att den här boken får ni inte läsa än, den är inget för er, vänta några år. Ni fattar ju själva att den boken blev välläst i klassrummet. Föräldrar ringde till å med hem till henne och frågade hur hon kunde göra så. För att sedan i nästa fråga, fråga vad boken hette och vem som skrivit den.

 /Paula som tycker om att inspireras

Varma kroppar av Isaac Marion

Den röda zombie boken som legat på mitt sängbord och väntat på att bli läst sedan pocketsläppet för några månader sedan. Den var väl värd att vänta på. Tycker oväntat bra om boken. Filmen gjorde mig nyfiken men istället för att se filmen så läste jag boken. Nu undrar jag om jag vågar se filmen?

R är en zombie och zombies äter människor och allra helst människohjära för då får de uppleva människans liv genom minnen och känslor för någon minut. När R äter upp Perrys hjärna upplever han kärleken till Julie. Så istället för att äta upp Julie så räddar han henne... och han ändras...

Kärlek och tankar kring liv och mänsklighet. Jag gillar verkligen. Ser fram emot fler Isaac Marion böcker.

/Paula